Organizational Memory (Organisatoriskt Minne) (Walsh Ungson)
(Walsh Ungson)

Informationsbevarande, förvärv och återvinnande i en organisation. Förklaring till Organisatoriskt Minne/ Organizational Memory av Walsh och Ungson. ('91) - Svenska

Vad är Organisatoriskt Minne? Beskrivning

Organisatoriska Minnesmetoden från Walsh och Ungson är en teknik som kan användas för informationsbevarande, förvärv och återvinnande i en organisation.

Walsh och Ungson föreslår att strukturen på det organisatoriska minnet kan klassificeras inom sex informations ”lagringsfack”:

• Individer,
• Kultur (berättelser, mentala modeller),
• Omformningar (de olika processerna och procedurer),
• Strukturer (roller inom organisationen),
• Ekologi (fysiska organisationsuppsättningen), och
• Externa arkiv (informationsdokumentation).

Det organisatoriska minnet refererar till lagrad information från en organisation som kan användas för löpande beslut. Den lagras inte centralt, men distribueras mellan olika byggnader där den bevaras.
Modellen hjälper HR cheferna till att öka en organisations chanser till att bättre exploatera dess minnespotential genom att forma och att påverka dessa minnesplatser.

Ursprunget till Organisatoriskt Minne. Historia

Det finns flera moderna forskare som publicerar arbete angående organisatoriskt minne. Men det är tydligt att ursprunget till detta koncept baseras på arbetet under det tidiga tjugonde århundradets forskare som Durkheim och Vygotsky. Enligt Wexler (2002), så noterar han att organisatorisk minne härstämmar från arbetet av Durkheim och hans protégé och byggdes på konceptet kring det kollektiva minnet. Spender (1996) hävdar att det organisatoriska minnet på ett löst sätt kopplat till arbetet av Vygotsky och den sociala uppbyggandets teori. Han erbjuder argumentet att socialt inbyggd aktivitet kom före utvecklingen av det individuella medvetandet (P. 71). Walsh och Ungson (1991) citerar arbetetet av March och Simon (1958), som placerar minnet hos en organisation eller en inrättning kan huseras i riktlinjer och procedurer. Denna bibehållande egenskap kan också resultera i negativa konsekvenser. Walsh och Ungson (1991) citerar också arbetet av Starbuck och Hedberg (1977), som hävdar att strukturerade kulturföremål liksom roller kan göra skada för en inrättning, när de förlorar deras effektivitet med tiden och faktiskt blir hinder mot förändring.

Användningen av den Organisatoriska Minnesmodellen. Användningsområden

• Human Resources Personalfrågor
• Knowledge Management/Kunskapshantering

Styrkor med det Organisatoriska Minneskonceptet. Fördelar

• Ger ett enkelt ramverk för att vägleda HR i ansträngningarna till att förbättra kunskapshanteringen.
• Tillåter institutioner att dra fördel från historisk information och från lärdomar. Trots den övergående beskaffenheten hos det organisatoriska medlemsskapet (Berthon, Pitt & Ewing, 2001).
• Kan bidra som en konkurrensfördel (Wexler, 2002; Croasdell 2001).
• Kan faktiskt minska transaktionskostnader (Croasdell, 2001).
• Kan tjäna som en politisk roll i organisationer. Detta kan ha både positiva och negativa implikationer (Walsh och Ungson, 1991).

Begränsningar med det Organisatoriska Minnet. Nackdelar

• En för hög betoning på organisatoriskt minne kan inaktivera lärandet i en organisation och orsaka låsningar och blindhet: företag märker ej längre förändringar i miljön.
• Det organisatoriska minnet är en funktion av en institutions ålder, storlek och framgång (Sinkula, 1994; Lukas, Hult och Ferrell, 1996; och Berthon, Pitt och Ewing, 2001).
• Tidigare historia kan orsaka ett invant beslutsfattande och, i Enkelloops lärande (Berthon, Pitt och Ewing, 2001).
• Kulturföremål liksom roller och den organisatoriska strukturen, som är lagrat inom kulturen hos institutioner, kan också bli hinder mot förändring (Walsh och Ungson, 1991).

Antaganden med den Organisatoriska Minnesmodellen. Villkor

• Enligt Walsh och Ungson (1991), när du tänker kring organisatoriskt minne så måste du överväga tre kritiska faktorer: bevarande, förvärv och återvinnande.

Organisatorisk kunskap Särskild Intressegrupp SIG

Besök Särskilda Intressegruppen

Organisatorisk kunskap Forum

Lägg till en ny Kommentar

Organisatorisk kunskap Utbildning & Sammankomster

Jämför Organisatoriskt Minne med: Bridging Epistimologies (Överbryggande Kunskapsteorier/Epistemologier)  |  SECI-modell  |  Knowledge Management (Kunskapshantering) (Collison Parcell)  |  Five Disciplines  |  Organizational Learning (Organisatoriskt Lärande) (Argyris Schön)  |  Mechanistic and Organic Systems  |  Action Learning  |  Levels of Culture  |  Changing Organization Cultures  |  People CMM (Personalstyrkans Mognadsgrad)  |  MAGIC (Mätningssystem för Intellektuellt Kapital)

Retur till Management Start: Human Resources Personalfrågor  |  Kunskap & Immateriella Tillgångar

Mer Management Metoder, Modeller och Teori